Säkrare SSL certifikat i NGINX

SSL betyg

Obs: Denna guide kräver grundläggande kunskaper om NGINX och dess konfiguration.
Ett fungerande certifikat (signerade crt-filer, privat nyckel).

Att konfigurera en webbsida att prata via SSL är ett bra sätt att förbättra säkerheten.
Detta gäller både dig själv och dina besökare.

Vad man ska vara medveten om är att säkerheten kan förbättras ytterligare.
Oftast brukar webbservrar komma förkonfigurerade för ganska bred kompatibilitet. Detta för att SSL certifikatet ska fungera med gamla
Tyvärr skapar detta vissa problem och sårbarheter som illasinnade kan utnyttja.webbläsare eller vissa äldre mobiler.

Vissa exempel är när man tillåter webbläsaren att bestämma allt för mycket om vilka protokoll eller krypteringar som ska användas med certifikatet.

Det kan i värsta fall leda till kryptering som går att knäcka eller att din server blir överbelastad av en illasinnad eller felkonfigurerad klient.

I koden nedan har vi valt att strikt definera vilka ”ciphers” som tillåts och hur krypteringen får sättas upp samt omförhandlas mellan client / server. Den bör stå pall för de flesta certifikattester och bra betyg.

Exempelkod för SSL-konfiguration för en server.
server {[code]

ssl on;
ssl_certificate /etc/nginx/ssl/example.se-bundle.crt;
ssl_certificate_key /etc/nginx/ssl/example.se.key;
ssl_session_timeout 10m;
ssl_session_cache shared:SSL:10m;
ssl_ciphers ECDHE-RSA-AES128-SHA256:AES128-GCM-SHA256:RC4-SHA:HIGH:!kEDH:!aNULL:!MD5;
ssl_prefer_server_ciphers on;
}
[/code]
Här kan du själv testa din sida om ditt SSL certifikat och konfiguration håller måttet.
Källa: https://www.ssllabs.com/ssltest/

PHP-FPM stöd för apache2 i ISPconfig 3

Nu finns PHP-FPM stöd för apache2 i ISPconfig 3 från och med version 3.0.5.
Det är så enkelt som att installera php-fpm (valfri installationsguide bör fungera) sen uppdatera ISPconfig 3 till senaste version med ”ispconfig_upgrade.sh”-scriptet.

Sen kan du välja PHP-FPM under din sites scriptspråk.

Kontakta oss om du behöver hjälp med uppdatering och konfigurering.
Tänk på att det kan behövas finjusteringar och att vissa funktioner inte funkar i PHP-FPM.

Installera vmware-tools på Debian 6.0 (Squeeze)

Det är väldigt enkelt att installera vmware-tools på Linux Debian 6.0 också känt som Squeeze.

I virtuella maskinen behöver man installera några verktyg via apt-get.

Kör:
apt-get install make gcc
apt-get install linux-headers-$(uname -r)

I vmware esxi görs det genom att man högerklickar virtuella maskinen.

Guest -> Install/Upgrade VMware tools

Gå in på din virtuella maskin, logga in som root eller sudo:a .

Jag väljer att montera och packa upp filerna till /tmp , det går givetvis bra att packa upp till nån annan katalog om man har lite utrymme på /tmp .

cd /tmp

mkdir cdrom

mount /dev/cdrom cdrom

cd cdrom

cp VMwareTools*.tar.gz ../

cd ..

umount cdrom

rm -r cdrom

tar zxvf VMwareTools*.tar.gz

cd vmware-tools-distrib

./vmware-install.pl

rm -r vmware-tools-distrib

Borttagning av kataloger och avmontering av cdrom är valfritt, det sker ändå vid omstart eftersom vi lagt installationsfiler under /tmp .

För de allra flesta räcker det med att bara välja default alternativet på alla frågor.
När installationen är färdig kan ESXi kommunicera med gästen med vmware tools samt uppgradera själv i framtiden.

2010-10-26 (DDOS)

Händelse:

På kvällen den 26:e utsättes en av våra core routrar för en riktad DDOS attack  (överbelastningsattack).

Påverkan:

DDOS trafiken kom i korta trafikanstormningar under kvällen 17:45 fram till 19:55 . Det totala attackantalet var ca 14st och varade mellan 30 och 60 sekunder i taget. Under denna tid upplevdes kapacitetsproblem i form av att upp och nedladdningskapacitet i nätverket minskade. Nätverksaccess var fortfarande tillgänglig men med försämrad prestanda.

Avhjälpning:

Attackmitigering påbörjades på en gång och all trafik var blockerad i vårat eget nät inom ett par minuter. Jour på Adminor kontaktade transitoperatörer på en gång med blockeringsbegäran. Alla operatörer utom en besvarade begäran inom rimlig tid. Operatörens jour var inte bemannad och när de väl ringde tillbaka hade attackerna slutat. Vi för nu diskussion med att upphöra sammarbete och att byta den trafikoperatören.

Managerad driftövervakning via Adminor

En av våra tilläggstjänster är managerad driftövervakning. Då tar Adminor emot larm och driftinformation från de system vi övervakar hos en kund.

Vi ser notifieringar via GUI (grafiskt interface), via epost och SMS.
Är det väldigt viktiga tjänster så får vi även uppringningar av automatiska system oavsett tid på dygn.

När vi tar emot larm så klassifierar vi det enligt en skala med allt som kan lösas ”next business day” till det som går på SLA prioritet dygner runt. En ticket skapas och vi notifierar via epost, sms eller telefon beroende på vilken tid på dygnet samt vilken grad av incident. Därefter bestämmer man hur felet ska hanteras och implementerar en lösning.

Vill man inte använda sig av tjänsten managerad driftövervakning så går det givetvis bra att sköta sådant själv. På IDG har man skrivit en bra artikel för de som vill övervaka sina tjänster med hjälp av Pingdom. Artikeln är mer av en guide på hur man kan anpassa Pingdom för sitt eget behov.

Sökmotoroptimering (SEO) – hemstajling för företag

När man lägger ut sin lägenhet till försäljning så är det viktigt att den är städad och fin. Vissa anlitar homestylers som ska snygga till lägenheten så att eventuella skavanker syns mindre vid visning och hemfotografering.
Det gäller att bostaden syns på så många ställen som möjligt. Ju fler som talar och diskuterar om objektet desto bättre samt fler som bjuder i slutändan.

På samma sätt så måste en webbsida vara lättnavigerad , snabb och relevant för att sökmotorer ska ranka den högt i sökmotorlistor. En av de viktigaste aspekterna är antal andra webbsidor som länkar till den sida som ska synas högt. Ju mer relevanta länkar och ju högre upp de andra webbsidorna är i googles listor – desto bättre. Ett mått på hur synlig en webbsida är i google kallas Pagerank.

Det finns en hel del sökmotoroptimeringsföretag på nätet som lovar guld och gröna skogar för att se till att just din webbsida hamnar högt upp i resultaten. En hel del sökmotoroptimerare använder sig även av tvivelaktiga metoder. Exempel på detta är sökmotorföretag som har egna listor på siter där de får slänga in länkar kors och tvärs utan relevans för att skapa artificiell synlighet. Upptäcks det av google så riskerar man att bli straffad och istället hamna långt ned eller helt uteslutas ur sökresultat.

Detta är en marknad som en hel del företag riktat in sig på – så kallad sökmotoroptimering (search engine optimization, SEO) .

Jag anser personligen att det inte finns några genvägar om man verkligen ska lyckas. Det finns dock en hel del enkla knep man kan börja med för att hjälpa sökmotorerna på traven. Det viktigast är dock att ha en webbsida med relevant och intressant material.

Just nu jobbar jag med ett antal olika projekt i Adminor för att hjälpa allt från privatpersoner till små och medelstora företag med sina webbsidor. Givetvis så tillämpar jag samma etiska metoder som jag förespråkar!

Molntjänster – skillnad på moln och moln

Det snackas mycket om molnet och cloud hosting.

Vad är molnet?

Med molntjänster (även kallat cloud Computing) menar man möjligheten att köra serverbaserade applikationer eller program över Internet. Traditionellt så brukar man hantera applikationer inom ett företag eller en organisation genom att installera applikationen på en egen fysisk server. Dessutom så ansvarar man för drift och underhåll av både server samt applikation själva eller genom att överlåta på en extern IT-leverantör (outsourcing).

Inom molnet är det istället ofta tjänsteleverantörer som svarar för installation på sin server samt ansvarar för drift och underhåll av miljlön i egna datacenter. För att göra allt det här möjligt så brukar tjänsteleverantören använda virtualiserings-teknologi för att kunna dela upp resurserna bland olika applikationer och ”virtuella privata servrar”. På så vis kan man maximera resursutnyttjandet av de fysiska servrarna genom att tilldela precis så mycket resurser som behövs – till skillnad från det resursslöseri man riskerar att ha i en traditionell miljö.

Skillnad på moln och moln

Jag anser att olika leverantörer av molntjänster kan delas in i tre olika kategorier eller nivåer, så kallade tiers. Dessa nivåer är vad som spelar in på kvalité och pris av tjänsten.  Ju högre nivå av tjänsten desto dyrare.

Den främsta skillnaden bland olika tiers är IOPs (operationer per sekund)  kapacitet på deras lagringsplatform. Därefter kommer funktionaliteten.

IO-prestandan är så pass viktig att om du har otur att välja en leverantör som har låg prestanda eller har sparat in på lagringsmiljön kan din virtuella privata server påverkas negativt av långsam läs- och skrivkapacitet. Priset på lagringsutrymme spelar roll på prestanda!

Har man inte högt ställda krav på IOPS prestanda och hellre vill ha maximalt lagringsutrymme så kanske man inte behöver välja de dyrare tiers. Har man dock krav på prestanda så får man nog satsa på de högre tiers.

Nedan har jag försökt klassifiera olika tiers och deras egenskaper:

– Premium tier
Högst driftsäkerhet, dedicerade infrastrukturresurser med flera niors upptid SLA. Deras lagringsmiljö är oftast bland de mest kvalificerade och högpresterande som kostat miljoner att driftsätta.
Oftast egen tekniskt platform som de själva driftar och utvecklar. De lever på sitt namn och har råd att ta betalt.
Dessa leverantörer brukar även leverera sin mjukvara till företag så att de kan hosta privata moln (virtuella miljöer). Ett exempel på dessa leverantörer är VMWare.

– Enterprise tier
Steget under Premium tier. De håller hög nivå på sin infrastruktur men är inte lika stora som premium tier. De har mindre datahallar och licensierar sin mjukvara från Premium tier leverantörer. De satsar även på att kunna leverera vad de lovar vilket driver upp priser någorlunda för lagringsutrymmen (SAN i hundratusenkronors klassen) men är inte lika dyra som Premium.

– Budget tier
Billigaste billiga. Vissa begränsningar i virtualiseringsfunktioner och överbokar gärna sina resurser för att hålla låga priser till slutkunder. De kör ofta mjukvarubaserade filsystem för att kunna maximera tillgängligt lagringsutrymme på bekostnad av IOPs prestanda.   Distribuerade filsystem körs på vanliga konsument SATA diskar som har maximal lagringskapacitet, låg IOPs men även låga priser.

Hur kan man skilja på ett moln från ett annat då?
Priset!
Titta på grundpaketet från leverantören.
Kostar VPS:en man vill beställa bara mellan 50 och 120kr/må så kan man vara säker på att de sparat in på något.  Är lagringsutrymme extremt billigt så kan man vara bombsäker på att det är distribuerade filsystem som använder långsamma SATA diskar för maximalt utrymme.
En start kostnad runt 170kr/mån brukar indikera Enterprise tier och allt ovanför 250kr/mån är Premium. Priserna för lagringsutrymme springer gärna iväg till många tior per GB diskutrymme.

Virtuella Privata Servrar från Adminor

Äntligen, idag börjar Adminor ta emot förhandsbeställningar av virtuella privata servrar!

Gå in på Adminors hemsida för mer information 🙂

Adminor har valt att satsa på att erbjuda dedicerade resurser för sina VPS-tjänster. Detta gör att vi till skillnad från många konkurrenter inte ger en tjänst där prestanda går ned när många nyttjar sina VPS:er.  Genom att välja snabba lagringslösningar och servrar från Dell kan vi erbjuda konkurrenskraftiga priser!

Obs, vi erbjuder även Windows operativsystem på VPS:er genom vårat SPLA samarbete med Microsoft!

Kraften av Unix?

Jag läste en intressant artikel på IDG där man tar upp hur man kan använda MacPorts som pakethanterare under Macintosh.
Mycket bra genomgång även om jag får passa på att ge Mac OSX en känga eftersom man kunnat göra detta under Linux sen någon gång på 90-talet 🙂

Mina personliga favoriter under olika distributionsträd är följande:
I Debian, Ubuntu och andra distributioner baserat på Debian har vi apt-get / aptitude.
I Gentoo har vi emerge / portage.
I RedHat och Redhat kompatibla distributioner så som CentOS och WhiteHat har vi yum.

Absolut snabbast av alla dessa är apt för Debian även om emerge / portage på Gentoo kan tänkas vara den mest flexibla av paketeringssystemen.

Hur skiljer sig då pakethantering under Linux mot t.ex. Windows?
Jo, man på Linux har man ofta stora arkiv online med tillgänglig mjukvara som man kan vraka och välja bland. Det går att genom ett kort kommando både söka, installera och avinstallera alla mjukvaror som behövs. Alla filer som behövs laddas ned vid behov och installeras snabbt och enkelt. Ibland skulle jag vilja säga att detta gör Linux enklare än Windows för en administratör!

Använder du Android eller iPhones market funktioner för att tanka appar kan du tänka dig att det funkar liknande.
Du söker en app och väljer den helt enkelt för installation.

I Windows får du oftast leta upp den mjukvara du vill ha, fixa en installationsfil eller cd-skiva och därefter installera.
Hoppas verkligen att Microsoft följer efter och ger upp tänket med att behöva ladda ned en ISO för att bränna ned på skiva varje gång man vill installera någon större applikation. Vi på Adminor är SPLA partner men det tar avsevärt mycket längre tid att installera programvaror från Microsofts licenspartnerprograms webbsidor än motsvarande från andra operativsystems leverantörer. Synd!